Avslutningen

Skolavslutningen var utomhus i år.
En del av stämmningen försvann ju när den inte var i kyrkan som den alltid varit förut. Men eftersom det går så många barn i skolan som inte får besöka den svenska kyrkan pga religion så valde skolan att ha avslutningen ute på sklolgården.
De flesta var lite nervösa över att vädret skulle hålla i sig för på himlen så tornade mörka måln upp och såg ut att det skulle börja regna. Som tur var så kom det inte en enda droppe regn.

Ronja startade avslutningen med att spela Idas sommarvisa tillsamans med sin blockflöjtslärare. Hon spelade väldigt fint. Näst skulle hela den finska klassen uppträda och återigen så spelade Ronja tillsamans med tre andra flickor. (De spelade på finlands nationalinstrument Kantele). Den övriga klassen sjöng. Därefter avlöpte framträdanderna från åk 1 till åk 6. 
När slutligen rektorn tackade alla lärare och delade ut rosor till dem så utbröt en hejarlkack av alla eleverna. Det lät som om vi hade varit på en stor hockey match då eleverna ropade ut heja och lärarens namn. Stämningen var obeskrivlig. Detta hade verkligen inte skett ifall avslutningen vait i kyrkan. 

Efter avslutningen så cyklade vi hem och firade med kaffe och tårta. 

Specialaren på min Charlotte russe ser ni på bilden: 


Ekonomiska bekymmer.

Jag och barnen satt och kollade på TV. Vi såg på ett program om förlossningar. Vi pratade lite allmånt om hur dom var som nyfödda och så fick de se hur navelsträngen såg ut för det hade de undrat över dagen innan. När vi tittat en stund blev Elias lite fundersam.  Efter ett tag så kom frågan han funderade på: 

" Mamma... kostar det något när man går till doktorn?"

Jag svarar:

"Ja det kostar "

E: "Jaha..." och ser väldigt bekymrad ut.

J: "Men det kostar inget för barn."

E: pustar ut "vad bra, för då har jag inte slösat några pengar."

J: "Vad menar du?"

E: " Ja, när vi åkte till sjukhuset när jag brutit armen."

Inte viste jag att han hade tänkt på att han var till besvär när han råkat ut för en olycka. Jag försäkrade dock att det inte hade gjort något även om det hade kostat för det var ju inte med flit han bröt armen.

Leksaksloppis

Inspirerade av vårt loppis besök på lördagen så hade barnen egen leksaksloppis. De vaknade tidigt för att välja ut passande leksaker att sälja. Sedan skule sakerna prissättas och så skulle naturligtvis skyltar upp som gör reklam för loppisen. Förberedelserna tog en bra stund och vid ett tiden så var det dags att öppna loppisen.
De ställde ut ett bord vid trädgårdskanten och placerade ut allt de skulle sälja. De satt ute en timma och kom sedan på att de kanske skulle sätta ut en lapp till om loppisen. När de suttit i ca 2 timmar så fick de äntligen sin första kund. De blev verkligen glada över sin kund och informerade mig direkt att de haft en kund och att den köpt 2 saker och de tjänat 30 kr. De satt nog en timme till efter det. Sen orkade de inte mera för det var ganska kallt och blåsigt igår.



Vilken tur att barn inte riktigt uppfattar värdet av pengar på samma sätt som vi vuxna gör för de tycker att de gjorde en bra försäljning då de tjänat hela 30 kr. som ska delas på 2. Så 15 kr i lön för all tid de lagt ner på loppisen tyckte de var fantastiskt. Jag som förälder är ju stolt över initiativet men kan ändå tycka att det var väldigt mycket jobb för så lite. Huvudsaken är ju dock att de lär sig att förstå att det inte är så himla lätt att få pengar utan man får allt jobba lite för att få dem.

Jag tipsade dem även att nästa gång så kanske det är en bra idé att sätta ut lappar dagen innan själva loppisen ska vara så kanske de får lite fler kunder.

Olycka

Idag har det varit en härlig dag men icke att jag gått ut ändå.

Barnen har däremot varit ute. De ringde till ett par kompisar J och O som kom hit och lekte. Det dröjde inte lång tid innan de kom inrusande  tjoades och skrattade. De berättade att J hade bajsat ner sig och sedan tagit bajset i handen och kastat i buskarna.
Jag tittade lite skeptiskt på dem och frågade om det var sant och det var det ju. J kom in och var lite skamsen och fick först och främst tvätta sina händer. Därefter gjorde han färdigt sina behov på toaletten och jag fick tvätta rent hans rumpa.
J fick låna rena kalsonger och byxor av Elias och det är ju tur att de är ungefär lika stora. Värre hade det varit on J:s storebrorsa O hade gjort ner sig eftersom han är lite större.

Jag frågade J hur det kom sig att han råkade ut för olyckan och han svarade bara att han inte hade velat gå hit hem till oss själv.

Nu sitter de och spelar Motorstorm och har super roligt.

Taekwondo

Idag så hade barnen haft en tränare från taekwondo klubben på besök på deras jymppa lektion.
De kom rusande hem och ville börja träna.

De fick åka och prova på idag och kom hem ännu mer etusiastiska. De VILL börja träna. Men nu till det stora MENNET det kostar massor ju. 600:-  för registrering och sedan 2040:- /år eller 170:-/mån -detta x2.  I registreringsavgiften ingår första månadens tränings- & medlemsavgift, Taekwondo pass samt dräkt och bälte vilket är bra eftersom dessa är nödvändiga för att få träna.

Hur ska jag ha råd med detta?

Konstig dag

Igår var en lite annorlunda dag här hemma hos oss. Jag själv var på ett humör som åkte berg och dalbana och likadan verkade Elias vara.

Först så strök jag hela förmiddagen sedan kom Elias hem och gjorde sin läxa snabbt sedan satte han igång att feja med olika städprojekt. Han rengjorde diskbänken och städade kökssoffan. Däremellan hjälpte han mig att stryka. Sedan så började han att dammsuga sitt rum och drog ut mattan till mig så jag skulle skaka den efter det så ville han ha skurhink och mopp och han moppade sitt golv.
Nu hade Ronja hunnit komma hem och hon ville hjälpa Elias, men det fick hon inte. Jag sa att hon kunde ju städa sitt egna rum men det ville hon inte utan gjorde sin läxa istället.

När allt detta var gjort så satt vi i soffan och slappade en stund varpå Ronja säger att hennes tand är jätte lös och går att vicka på åt alla håll. Det dröjde inte länge förän Elias utbrister att nu lossnade den. Jag förstod inte först vad han menade men såg att han höll i sin tand som varit lös ganska länge.

Nu ville Ronja och Elias leka en stund och Elias gick för att hämta sin filt. Då hör jag hur han snubblar på något och inser att han välte ut skurhinken. Det var bara att snabbt torka upp allt vatten och vi hjälptes åt alla tre.

Sedan kom dagens bråk jag och Elias rök ihop och det slutade med att vi båda storgrät. Mitt undet vårt gräl så gnydde Ronja lite grann. Jag sa att börja inte du med nu. Då började hon skratta och jag fattade noll. Jag tog en titt på vad det var hon skrattade åt och såg att även hon tappat sin tand. Då skrattade vi alla tre och konstaterade att det var en konstig dag.


Ronjas och Elias tänder

Förlorad Termos

När Elias kom hem idag så hade han gått en special väg. Han hade bestämt att han skulle promenera längsmed bilvägen hem. Detta trots att den vägen är ca 3 ggr längre än cykelvägen och att de har promenerat till och från isstadion idag. (Med en tung ryggsäck innehållande skridskor, hjälm och termos.)
Väl hemma så upptäcker han att termosen har trillat ur väskan på hemvägen, så han går glatt iväg igen för att promenera samma väg fast i motsatt håll för att hitta sin termos. Han är övertygad om att termosen var i väskan när han lämnade skolan så vi får väl se ifall den återfinns.


Jobbig morgon

Vart har min lilla morgonpigga pojke tagit vägen? Han som brukade vakna före alla andra klockan 6 och läsa tidningen eller telefonkatalogen. Börjar han bli stor nu eller är skolan för påfrestande?
Idag var det extra svårt att stiga upp. Ville bara ligga kvar i sin varma gosiga säng och sova lite mera. Han inte ens äta någon frukost för all hans energi gick åt till att bråka om strumpor, luvor och andra småsaker. Inte ens när han fick höra att han slapp promenera till skolan idag så blev han på bättre humör.

Dottern däremot har faktist börjat bli riktigt redig. Hon stiger upp på första väckningen och blir färdig i god tid innan det är dags att gå till skolan. Det var inte så länge sedan då vi fortfarande hade lite svårt att få upp henne på morgonen.

Kanske tillhör morgontröttheten en fas i livet när man går i första klass?

Hårtvätt

Klockan var strax efter 20 och jag skulle hjälpa barnen att borsta tänderna och komma till ro. När jag går in i toaletten så ser jag till min förvåning Elias som står framför handfatet iförd sin pepparkaks pyjamas och gnider sitt huvud med händerna. Håret är alldeles skummigt och jag frågar vad han håller på med och får till svar att han tvättar sitt hår. Det verkar som han tycker att jag är korkad som inte kan se att det är det han håller på med. Jag frågar försiktigt varför och får ett ärligt svar igen : "för att håret är smutsigt." (Ja det borde ju jag ha förstått *fniss*).
Jag säger att det skulle varit bättre att ta en riktig duch istället för att tvätta håret med handtvål eftersom det är så svårt att skölja bort i handfatet. Elias visar hur han hade tänkt sig få bort tvålen (fyller sina händer med vatten och gnider in i håret). Jag säger att det är bäst jag hjälper honom så vi får bort all tvål. Han får böja sig och jag öser vatten på hans huvud så gott det går så all tvål sköljs ur.

Så nu så är Elias hår rent och doftar palmolive handtvål.


Jag är så irriterad idag

För ca 2½ vecka sedan vid första advent så frågade jag barnens körledare ifall de skulle bli något mer framträdande tex. den årliga julkonserten de brukar medverka i. (Jag frågar för jag i så fall hade kunnat be om ledigt från jobbet den dagen.) Jag fick ett så bestämt NEJ. Det skulle tydligen inte finnas tid i programmet för barnen detta år. Det kan jag ju förstå men nu kommer det som jag är irriterad på..

Igår fick barnen hem en lapp där det står att de har blivit ombedda att sjunga i julkonserten på söndag . Jag sa att barnen skulle säga att de inte kunde komma dels för jag tycker att det är kort varsel och för jag jobbar. Idag när barnen kom hem så sa de att ledaren hade sagt att de kunde väl gå hem till en kompis och gå därifrån. Fy vilken dålig stil säger jag bara.
Nu var ju barnen helt inställda på att de ska medverka så jag får väl ge mig och stressa dit på min delade tur som jag har på söndag men glad är jag inte.

Jag känner att mina barn ställer alltid upp på alla upprtädanden de har och när de för en gångs skull säger nej så blir de tjatade på med en massa konstiga ideér som jag inte alls tycker är ledarens sak.

Och varför jag är så irriterad beror just på det faktum att jag frågade i god tid och då sa de att det inte fanns utrymme för barnen.

Ronjas stora ögonblick

Jag och mamma hade planerat en överaskning för Ronja vilket var att åka och se på Amy Diamond på Torp i Uddevalla när hon kom för att sjunga och signera skivor.

Det var inte lätt att få Ronja att följa med dit då hon hellre hade stannat hemma och käkat godis med lillbrorsan än att åka till tråkiga Torp (hon viste ju inte vad som väntade). Jag fick försöka komma på något att locka henne med jag försökte med att hon skulle få fika vilket brukar funka, men inte denna gåmg för hon hade det ju så skoj hemma. Till slut så kom jag på vad som garanterat skulle få henne att ge sig det var nämnligen att man nämner Amy Diamond, men jag kunde ju inte avslöja överaskningen så jag sa att vi åker dit och letar efter hennes nya Jul skiva för jag "hade ju inte hittat den" här hemma i våra butiker.

Ronja anade inget och spanade efter skivan. När vi tillslut kom till platsen där uppträdandet skulle ske så visade vi en annons för Ronja som hon fick läsa och där stod det att Amy Diamond skulle uppträda just den dagen då vi var där. Vi väntade i 40 minuter för att vi skulle få en bra plats. Först då när vi väntade kom jag att tänka på att en kamera skulle varit bra att ha med, mamma hade också tänkt tanken innan vi åkte men sen glömt det ändå. JAg hade ju mobilen med mig men den har ingen bra kamera så bilderna blev inte så bra.

Efter att Vi sett upprtädandet med 3 sånger så skyndade vi oss till signenrings kön. Jag köpte en skiva som Amy sedan signerade. Ronja var jätte nervös och ville inte säga något till Amy. När det sedan var vår tur så pratade hon ändå och vi tog ett kort. Jag tror att det är en av de bästa dagarna Ronja har haft iaf så fick hon ett minne för livet.


Vist är de lite lika?

Isabellas namnsdag

Jag hade redan lovat min dotter Ronja att hon skulle få en tårta på sin födelsedag den 26 juli. Men hon har fortfarande inte fått nån. Det har komit andra saker emellan och jag har nästan glömt bort hela tårtan. Så nu bakade jag en tårta på hennes namnsdag istället så hon blir nog nöjd. Men namnet Ronja har ingen namnsdag så vi får fira hennes andranamn istället som är Isabella.

Jag har hämtat lite information om namnet Isabella från Wikipedia:


Isabella
är kvinnonamn av italienskt ursprung (och i sin tur en variant av det spanska Isabel) som antas vara en form av Elisabet. I almanackan är stavningen av tradition Isabella och den har använts i Sverige sedan 1500-talet, medan den franska stavningsvarianten Isabelle som dök upp i slutet av 1800-talet idag är lika vanlig.

Även www.svenskanamn.se har lite information om namnet:

Isabella är kvinnonamn av italienskt ursprung (och i sin tur en variant av det spanska Isabel) som antas vara en form av Elisabet. Elisabet med flera stavningar) är ett kvinnonamn med hebreiskt ursprung (Elisheba) som betyder "Gud är fullkomlighet" även "Gud är min ed".
Namnsdag: 30 oktober (sedan 2001. Dessförinnan på 31 maj sedan 1901)


Idag bakar vi (Elias)

Jag har varit och jobbat idag. En ganska så lungn arbetsdag med inköp åt de äldre.  Jag tycker om de dagar då man har inköp för då blir det lite annat man gör på jobbet än det vanliga som att svara på larm, städ och duch. Det är kul att komma ut lite även om det bara är Ica butiken i kvareret.

När jag kom hem så började jag och Elias att baka ( Elias hade tidigare i veckan köpt ingridienser ) Det blev en Kladdkaka med nötter och chokladbitar i. Den är precis färdig och står och svalnar så vi får se hurdan den blev senare ikväll.

Elias tycker om att hjälpa till i köket och kom på iden med nötter och choklad helt själv. Jag tror nog att han är påväg att bli den duktig kock när han så småningom flyttar hemifrån. Men det dröjer minst 11-12 år innan det kanske mer beroende på vad han väljer att göra efter gymnasiet.. ( *huu* en ruskig tanke att skiljas från sitt yngsta barn ) Men som sagt så är det långt kvar tills dess.

RSS 2.0