Sussus tankar

Jag går i min systers fotspår och kommer att flytta min blogg.

Har skapat http://sussu78.wordpress.com ni får gärna flytta med dit som mina läsare. Än så länge så fins där inte så mycket bloggat eftersom jag nyss skapade sidan men det är där jag i fortsättningen kommer att finnas.

Jag måste få gnälla av mig lite.
Jag har en smärtsam blåsa på insidan av underläppen. Den sitter precis i mitten och gör så jag knapt kan ära eller dricka. Ifall något råkar nudda blåsan så blir jag nästan tårögd av smärta. Har försökt kleta på någon salva som ska vara lindrande man den hjälper inte mycket. Hoppas den blivit bättre tills imorgon för jag står snart inte ut mer. Jag kan inte ens ta på läpp cerat för även det gör ont.

Skolavslutningen var utomhus i år.
En del av stämmningen försvann ju när den inte var i kyrkan som den alltid varit förut. Men eftersom det går så många barn i skolan som inte får besöka den svenska kyrkan pga religion så valde skolan att ha avslutningen ute på sklolgården.
De flesta var lite nervösa över att vädret skulle hålla i sig för på himlen så tornade mörka måln upp och såg ut att det skulle börja regna. Som tur var så kom det inte en enda droppe regn.

Ronja startade avslutningen med att spela Idas sommarvisa tillsamans med sin blockflöjtslärare. Hon spelade väldigt fint. Näst skulle hela den finska klassen uppträda och återigen så spelade Ronja tillsamans med tre andra flickor. (De spelade på finlands nationalinstrument Kantele). Den övriga klassen sjöng. Därefter avlöpte framträdanderna från åk 1 till åk 6. 
När slutligen rektorn tackade alla lärare och delade ut rosor till dem så utbröt en hejarlkack av alla eleverna. Det lät som om vi hade varit på en stor hockey match då eleverna ropade ut heja och lärarens namn. Stämningen var obeskrivlig. Detta hade verkligen inte skett ifall avslutningen vait i kyrkan. 

Efter avslutningen så cyklade vi hem och firade med kaffe och tårta. 

Specialaren på min Charlotte russe ser ni på bilden: 

Jag och barnen satt och kollade på TV. Vi såg på ett program om förlossningar. Vi pratade lite allmånt om hur dom var som nyfödda och så fick de se hur navelsträngen såg ut för det hade de undrat över dagen innan. När vi tittat en stund blev Elias lite fundersam.  Efter ett tag så kom frågan han funderade på: 

" Mamma... kostar det något när man går till doktorn?"

Jag svarar:

"Ja det kostar "

E: "Jaha..." och ser väldigt bekymrad ut.

J: "Men det kostar inget för barn."

E: pustar ut "vad bra, för då har jag inte slösat några pengar."

J: "Vad menar du?"

E: " Ja, när vi åkte till sjukhuset när jag brutit armen."

Inte viste jag att han hade tänkt på att han var till besvär när han råkat ut för en olycka. Jag försäkrade dock att det inte hade gjort något även om det hade kostat för det var ju inte med flit han bröt armen.

Idag så förberedde jag tårtan som barnen ska få när de har sin skolavslutning. Jag har som tradition att baka en jordgubbstårta vid skolavslutningen. Det behöver inte vara en vanlig gräddtårta med jordgubbar på även om det är himla gott.

I år gör jag en variant av Charlotte russe. Jag bakade en rulltårta men jordgubbssylt. Med den klädde jag en rundbottnad bunke. Sedan fylde jag den med jordgubbsfromage. Sen får den stå i frysen fram tills torsdag morgon då jag tar ut den så den hinner att tina.

Det kommer en specialare på tårtan men den ska jag inte berätta om nu. Jag har gjort en Charlotte russe tidigare men då var det av köpe rulltårta och det är inte på långa vägar lika gott som hemmagjord.

Ser att jag har haft trogna besökare trots att jag inte uppdaterat här på evigheter. Känner mig lite skamsen men det har ändå sin förklaring. Dels så har jag prioriterat bort datorn nu ett tag och dels så har en annan familjemedlem ockuperat datorn så jag inte har haft chans att sitta här när jag väl skulle haft tid till det.

Jag hoppas att jag snart skriver ett inlägg som är mer vettigt än detta men just nu känner jag mig lite stressad till att göra det så kanske lite senare.

Igår fick jag efter flera om och men min lön utbetald. Det hade blivit nåt missförstånd hos lönekontoret i samband med att mitt vikariat tog slut i januari. Har inte fått nån lön sedan dess men igår kom den. Det tänkte jag fira med med att bjuda familjen på fika.
Erik kunde dock inte följa med för han hade ett spinning pass att passa så jag och barnen fick göra det ensama. Tur var väl det att Erik inte följde med för det visade sig att jag behövde hans hjälp.

Vi ställde oss i kön och plockade till oss det vi ville fika och Ronja valde glass så den var uppskopad och jag och Elias tog fikabröd. När jag sedan skulle betala så insåg jag att jag glömt mitt kort hemma och inte hade jag några kontanter heller. Jag ringde till Erik och fråhade ifall han hade möjlighet att hämta mitt kort och det ställde han upp på. Jag frågade kassören ifall det var OK att jag betalade om en liten stund eftersom jag glömt kortet hemma och som tur var så gick det.
Något så pinsamt tror jag inte jag råkat ut för på evigheter. Men vilken tur jag hag som har en så hjälpsam sambo. Tack älskling för att du stressade för min skull och nästan missade din spinning bara för det..

Idag var en rätt så vanlig arbetsdag.
Vi gjorde det vanliga morgonjobbet med att hjälpa pensionärerna upp och se till att de tar sina mediciner och får frukost mm. Därefter så var det iväg till affären och handla mat med en man som sitter i rullstol. När jag kom därifrån så skulle jag städa hos en tant.
När allt detta var gjort så var det skönt att få sätta sig och äta lunch.

Mitt i lunchen kommer det en kvinna in i personalrummet och är väldigt uppjagad. Hon berättar att hon utanför gick förbi en polis med draget vapen. Alla börjar kackla över detta och vi ser ut genom fönstret att där var två polisbilar. När lunchen närmade sig sitt slut så undrade vi ifall vi vågade oss ut på området för ätt lämna ut pensionärernas matlådor. Då såg vi att polisen åkte iväg och antog att läget var stabilt igen.
När jag varit ute en sväng med mat och kom in igen så var det dags för nästa städ. Jag och en kollega ringde på hos damen och hon såg helt förtvivlad ut. Vi frågade vad som hänt och hon berättade att när hon hade varit på väg hem tidigare så hade en polisman sprungit förbi henne med draget vapen och längre fram så var det en till polisman med draget vapen.
Kvinnan hade skyndat sig hem och slått på radion, där hörde hon att det hade varit ett rån i en butik i närheten och att gärningsmannen hade sprungit mot vårt område där jag jobbar. De hade även rapporterat att gärningsmannen var beväpnad men att polisen till slut hade fått tag i honom.

Ja så kan en dag på jobbet se ut. Fast det är tur att det inte tillhör vanligheterna att polisen springer runt i området med dragna vapen.

Jag har inte orkat skriva sedan jag kom hem efter intensivutbildningen i säffle. Men det verkar som skrivkrampen har släpt nu.  Jag tänkte skriva lite om halkbanan i detta inlägg.

Halkbanan eller riskutbildning 2 som den numera heter var en rolig upplevelse. Jag trodde att det skulle bli läskigt och svårt men det var det inte alls.
Vi elever fick var sin bil att köra i och det var en underbar känsla att sitta helt själv i bilen och ha hela kontrollen själv. Man fick en riktig boost för att klara av körningen så man får köra ensam igen. 
Vi delades in i 2 grupper. Jag hamnade i den gruppen som skulle tvärnita på halt underlag först. Vi började med att bromsa på tort underlag och sedan på halt för att jämföra hur mycket längre stoppsträcka man får när vägen är hal.
När vi gjort det i olika hastigheter så stängde vi av abs systemet i bilarna och skulle försöka bromsa på det hala. Det var ju betydligt svårare nu. För att hålla rätt kurs så är man ju tvungen till att släppa bromsen vilket kändes helt fel men så är det.

Sedan bytte vi bilar med den andra gruppen och skulle köra på en kurvig väg. Först tog vi en provrunda i låg fart sedan skulle vi öka farten och försöka hålla oss på vår sida av vägen och det var ju lättare sagt än gjort. Man fick ratta bilen som en galning för att den inte skulle snurra men den sladdade rejält. Det var faktist riktigt kul när det var under kontrollerade former, men när man börjar att tänka att detta kan hända i den verkliga världen så var det inte riktigt lika kul.

Efter att vi kört så gick vi in och fick provkrocka i en hastighet av 7 km/h och det är en rejäl smäll man får redan i den låga hastigheten. Det är ungefär som att ramla raklång på golvet från stående.
Sedan skulle vi känna på hur det käns att volta med en bil. Vi satte oss två och två i bilen och spände fast oss. Sedan vände läraren bilen ett helt varv. Det var allt lite läskigt för tänk om bältet hade lossnat när man hängde på sidan eller upp och ner. Men nu har jag känt på det oxå och vet att bältet håller.

Ja detta var ungefär det vi gjorde ute på Grums halkbana. och det kostade 1900:-

I fredags så var jag hos frisören.
Jag skulle klippa och färga håret eftersom jag ville se snygg ut på bilden som ska vara på körkortet. Frisören började med att fråga ut hur jag hade tänkt mig och jag förklarade. Hon satte igång och färga mitt hår, mot slutet så frågade hon ifall jag ville ha något att dricka medans färgen verkade. Jag svarade att jag gärna tog kaffe om det fanns. Hon frågade om jag vill ha något till kaffet men jag svarade att jag vill ha det svart.
Hon gick iväg och jag antog att hon skulle komma med kaffet om en liten stund. Men kaffet kom aldrig så jag tänkte att hon kanske glömde det. Det gjorde inget för jag hade drukit ganska mycket kaffe under dagen.

När det var dags att tvätta ur färgen så schamponerade hon extra länge och 2 ggr. sedan tog hon i någon inpakning eller balsam och plötsligt fick jag världens underbaraste huvudmassage. Jag blev ganska paff och kunde först inte slappna av men sedan njöt jag. Hon masserade säkert i 5 minuter och det var så skönt, jag har nog aldrig fått huvudet masserat förut.

När hon sedan klippte och gjorde iordning mitt hår så var även fönandet extra långt. Hon tog verkligen god tid på sig och plattade mitt hår med plattång oxå.

Hon kanske insåg att hon glömt kaffet och gjorde detta istället. Om det var så så skippar jag gärna kaffet nästa gång oxå..

Jag klarade teoriprovet hade 58 rätt av 65. Gränsen går vid 52 rätt. Det känns underbart att veta att man har klarat första etappen mot körkortet. Nu kvarstår en uppkörning som ska äga rum om en vecka. Imorgon får jag ringa till trafikskolan och höra vad de tycker jag ska göra härnäst. Ev. måste jag åka upp och ta en lektion denna veckan få se vad de säger.

Idag så ska jag skriva teoriprovet. Jag är lite nervös men mest för att det är fotografering faktist. Jag känner mig ganska säker på terorin så jag tror nog att jag kommer att klara det bara jag läser frågorna ordentligt och alla svars alternativen innan jag svarar så det inte blir några slarvfel. Jag har inte tålamod att sitta vid datorn nu så detta får bli ett kort inlägg.

Som ni säkert märkt så har jag inte kunnat uppdatera på ett tag. Det beror givetvis på att jag inte haft tillgång till internet  under veckan.

Det kallas inte för intensivutbildning för inget.
Mina dagar har börjat vid 8 tiden med en timmes bilkörning, därefter har jag suttit vid en dator och löst ett antal teori prov. Sedan har jag kört igen en timme och vid tre har vi en två timmars teorilektion. När den är avklarad så gäller det att få något att äta innan vi ska gemensamt i gruppen lösa en pärm full med frågor. Efter det så kan man sitta vid datorn igen och så ska läxan läsas. Man lägger som regel inte ifrån sig boken förän tidigast vid tio tiden på kvällen.

Tiden jag nu varit där har varit riktigt givande. Jag har lärt mig att framföra ett fordon ganska bra, bara en del småsaker som jag måste få bukt med. Nästa vecka ska vi åka till halkbanan och det ska bli spännande. Jag är lite nervös över det men de flesta säger att det är kul så jag får hoppas att även jag tycker det.

Jag skriver mera nästa vecka när jag kommit hem igen. Håll tummarna för mig så är ni snälla..

Idag är sista dagen jag är hemma. Imorgon ska jag åka till Säffle och komer inte hem förän på fredag.
Jag är ganska nervös, för det blir första gången jag åker iväg utan min familj. Jag har vist varit utan min familj förut oxå men då har det varit att de åkt iväg utan mig.
Jag åker till ett ställe där jag inte känner någon och aldrig varit förut så det ökar ju på spänningen utöver att jag är nervös över hur det ska gå med övningskörandet.

Igår fick jag ett så sött kort av min kära syster. Men hon fick smussla lite när hon skulle ge det för det är ju fortfarande lite hemligt att jag ska iväg. (Vi var nämnlgen hos mina föräldrar och firade påsk igår. På hennes sida kan man läsa lite om den dagen och även se lite bilder.) Många vet om det men jag har sett till att mina föräldrar inte vet något. Jag vill att det blir en överaskning åt dem eftersom de länge undrat när jag ska ta körkort.

Ja nu vet jag inte ifall man har fri tillgång till dator med internet där i trafikskolan, men ifall det finns så ska jag försöka skriva lite om hur det går för mig med intensivutbildningen.

Inspirerade av vårt loppis besök på lördagen så hade barnen egen leksaksloppis. De vaknade tidigt för att välja ut passande leksaker att sälja. Sedan skule sakerna prissättas och så skulle naturligtvis skyltar upp som gör reklam för loppisen. Förberedelserna tog en bra stund och vid ett tiden så var det dags att öppna loppisen.
De ställde ut ett bord vid trädgårdskanten och placerade ut allt de skulle sälja. De satt ute en timma och kom sedan på att de kanske skulle sätta ut en lapp till om loppisen. När de suttit i ca 2 timmar så fick de äntligen sin första kund. De blev verkligen glada över sin kund och informerade mig direkt att de haft en kund och att den köpt 2 saker och de tjänat 30 kr. De satt nog en timme till efter det. Sen orkade de inte mera för det var ganska kallt och blåsigt igår.


Vilken tur att barn inte riktigt uppfattar värdet av pengar på samma sätt som vi vuxna gör för de tycker att de gjorde en bra försäljning då de tjänat hela 30 kr. som ska delas på 2. Så 15 kr i lön för all tid de lagt ner på loppisen tyckte de var fantastiskt. Jag som förälder är ju stolt över initiativet men kan ändå tycka att det var väldigt mycket jobb för så lite. Huvudsaken är ju dock att de lär sig att förstå att det inte är så himla lätt att få pengar utan man får allt jobba lite för att få dem.

Jag tipsade dem även att nästa gång så kanske det är en bra idé att sätta ut lappar dagen innan själva loppisen ska vara så kanske de får lite fler kunder.